[go: up one dir, main page]

Vanliga frågor - Din socialförsäkring utomlands

Om du utstationeras till ett annat EU-land fortsätter du att omfattas av socialförsäkringen i det land där du vanligen arbetar, i upp till två år.

Innan du åker måste din arbetsgivare ansöka om ett A1-intyg för dig, som visar att du omfattas av det franska systemet.

Då slipper du att byta försäkringskassa och behåller ditt skydd när du arbetar utomlands kortare perioder.

JA — Om du vill jobba i ett annat EU-land några månader är det enklast om du "utstationerar dig" utomlands. På så vis kan du jobba utomlands men fortsätta att tillhöra försäkringskassan i det land där du vanligen jobbar, i högst två år.

Innan du åker måste du ansöka om ett A1-intyg som visar att du omfattas av ditt hemlands socialförsäkring.

Om du vill jobba utomlands längre än två år kan du dessutom ansöka om undantag, så att du slipper byta försäkringskassa efter två år.

Det finns två möjligheter:

Om barnens andra förälder arbetar i hemlandet ska han eller hon betala sjukförsäkringsavgifterna där.

Om barnens andra förälder inte arbetar eller arbetar i samma land som du, måste du betala sjukförsäkringavgifter för familjen i landet där du arbetar. Du måste ansöka om ett S1-intyg (tidigare E 106 ) från försäkringskassan i landet där du arbetar och lämna in det till försäkringskassan i ert hemland.

Som regel blir du försäkrad i landet där du arbetar, som därmed ansvarar för dina sociala förmåner. Du kan bara få förmåner från ett land i taget och kan alltså inte samtidigt vara försäkrad i hemlandet. I ditt fall ska landet där du arbetar betala ut förmånerna, men du behåller dina tidigare rättigheter i hemlandet, t.ex. pensionsrättigheterna.

Som gränsarbetare är du i regel försäkrad i landet där du arbetar och har alltså rätt till sjukvård där. Du ska först registrera dig i landet där du arbetar och be att få ett S1-intyg (tidigare E 106 ) från försäkringskassan.

Intyget ger dig och din familj rätt att skriva in er hos försäkringskassan i landet där ni bor. Ni kommer därför att ha två sjukförsäkringskort, ett för varje land. Du kan få vård i hemlandet precis som om du vore försäkrad där.

JA – Om du bor och arbetar i Belgien, Bulgarien, Cypern, Frankrike, Grekland, Lettland, Luxemburg, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland och Österrike.

NEJ – Om du bor eller arbetar i Danmark, Estland, Finland, Irland, Italien, Litauen, Nederländerna, Spanien, Storbritannien, Sverige eller Ungern. Dina familjemedlemmar får inte ha två sjukförsäkringskort. De kan bara få vård i landet där du arbetar om ett av följande villkor är uppfyllt:

  • Behandlingen är nödvändig av medicinska skäl under deras vistelse i landet med hänsyn till typ av behandling och vistelsens förväntade längd.

eller

  • Det finns en överenskommelse mellan de berörda länderna/myndigheterna.

eller

  • De har fått förhandstillstånd i form av ett S2-intyg (tidigare E 112 ) som utfärdats av försäkringskassan i landet där du bor.

Du ska först registrera dig i landet där du arbetar och be att få ett S1-intyg (tidigare E 106 ) från försäkringskassan. Intyget ger dig och din familj rätt att skriva in er hos försäkringskassan i landet där ni bor. Ni kommer därför att ha två sjukförsäkringskort, ett för varje land.

Om du arbetade som gränsarbetare innan du gick i pension gäller följande:

  • Du får fortsätta en långtidsbehandling som du påbörjade i det tidigare arbetslandet. Det gäller också dina familjemedlemmar om behandlingen inleddes i Belgien, Bulgarien, Cypern, Frankrike, Grekland, Lettland, Luxemburg, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland eller Österrike. Från den 1 maj 2014 gäller samma sak för behandlingar som inletts i Estland, Italien, Litauen, Nederländerna, Spanien och Ungern.
  • Om du var gränsarbetare i minst två av de fem åren före pensionen kan du och din familj få vård både i ditt bosättningsland och i landet där du arbetade om båda länderna finns med i följande lista: Belgien, Frankrike, Luxemburg, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike.

Om du vill ha ett sjukförsäkringskort både i landet där du bor och i landet där du arbetade, ska du ansöka om ett S3-intyg i landet där du arbetade.

Om du inte får någon pension från ditt bosättningsland, måste du ansöka om ett S1-intyg i det land som betalar ut din pension (om det är flera länder ska du vända dig till land där du arbetade längst). Intyget ger dig rätt att skriva in dig i försäkringskassan i landet där du bor. Du har också rätt till vård i landet som betalar din pension om det är ett av följande länder: Belgien, Bulgarien, Cypern, Frankrike, Grekland, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Om du är gränsarbetare är bosättningslandet alltid ansvarigt för att betala ut arbetslöshetsförmåner. Du är under alla omständigheter försäkrad i landet som betalar dina förmåner.

Om du enligt EU:s nya förordningar om samordning av de sociala trygghetssystemen omfattas av lagstiftningen i ett annat land än enligt de gamla reglerna, gäller den tidigare lagstiftningen så länge som din situation inte ändras (under högst tio år). Du kan ansöka om att få omfattas av de nya förordningarna om du vill.

Om du blir arbetslös ska du ansöka om förmåner i landet där du bor.

Dina rättigheter och förmånsbeloppet grundas på reglerna i hemlandet och dina arbetsperioder utomlands.

Om du behöver bevis på dina arbetsperioder utomlands kan du ansöka om ett U1-intyg hos arbetsförmedlingen i landet där du arbetade och lämna in det i landet där du bor.

Om du vill söka jobb i landet där du blev arbetslös kan du skriva in dig hos arbetsförmedlingen där. Du måste uppfylla vissa skyldigheter i båda länderna, men eftersom ditt hemland alltid betalar förmånerna har skyldigheterna och jobbsökaraktiviteterna där företräde. Du kan också ansöka om att få flytta över förmånerna till landet där du arbetade om du tror att du har större chanser att hitta ett nytt jobb där.

Definitionen av en gränsarbetare (som också kallas gränsgångare eller gränspendlare) varierar beroende på om man talar om sociala förmåner eller skatter. Du kan anses vara gränsarbetare när det gäller sociala förmåner och fast bosatt när det gäller skatter.

Sociala förmåner – Du är gränsarbetare om du arbetar i ett land och bor i ett annat och åker hem dagligen eller minst en gång i veckan.

Skatter — Det beror på villkoren i skatteavtalet mellan länderna där du arbetar och bor.

De flesta skatteavtal har inga särskilda regler för gränsarbetare, men i vissa av dem definieras gränsarbetare som en person som bor och arbetar i ett gränsområde (t.ex. 1, 2 eller 3 mil från gränsen).

Vänd dig till Eures gränsöverskridande partnerskap i din region och ta reda på vad som gäller i din situation.

Läs mer på huvudsidan

EU-lagstiftning

Senast kontrollerat: 18/12/2023
Dela denna sida