Bönderna behövs – både nu och i framtiden
Tack vare EU:s jordbruks- och livsmedelssektor har 450 miljoner människor tillgång till säker och nyttig mat till rimliga priser.
EU:s bönder är en förutsättning för att vi ska vara självförsörjande på livsmedel. De bidrar till både jobb och hållbar tillväxt på landsbygden och är centrala för den gröna omställningen. Samtidigt står de inför utmaningar som klimatförändringar och global konkurrens. De har visat på en anmärkningsvärd uthållighet och har klarat sig igenom en pandemi, en energikris, konsekvenserna av kriget i Ukraina och hög inflation.
En strategisk dialog lanseras
Mot bakgrund av de ökande utmaningarna försöker EU hitta de bästa sätten att stötta bönderna och anpassa jordbrukspolitiken till deras behov.
Därför har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen inlett en strategisk dialog om förutsättningarna för EU:s jordbruk i framtiden, vilket hon lovade i sitt tal om tillståndet i unionen i september 2023.
Dialogen ska vara ett forum där bönder, lokala livsmedelsbutiker, detaljhandlare, konsumentorganisationer, miljögrupper, finansieringsinstitutioner och forskare kan diskutera idéer och lyssna på böndernas behov.
Professor Peter Strohschneider leder dialogen. Han har en lång erfarenhet, bland annat som ordförande för den tyska förbundsregeringens framtidskommission för jordbruket.
Det första mötet hölls den 25 januari 2024.
Mötesdatum:
- Första mötet25 januari
- Andra mötet11–12 mars
- Tredje mötet22–23 april
- Fjärde mötet11–12 juni
- Femte mötet9–10 juli
- Agroecology Europe (AEEU)
- Europeiska konsumentorganisationen (Beuc)
- BirdLife Europe
- Europeiska rådet för unga lantbrukare (Ceja)
- Europeiska kommittén för återförsäljare av jordbruksbaserade livsmedel (Celcaa)
- Europeiska lantbrukskooperativ (Cogeca)
- Europas lantbrukare (Copa)
- Europeiska föreningen för kooperativa banker (EACB)
- Europeiska samordningskommittén Via Campesina (ECVC)
- Europeiska miljökontoret (EEB)
- Europeiska förbundet av fackföreningar inom livsmedel, jordbruk och turism (Effat)
- Europeiska investeringsbanken (EIB)
- Europeiska Leader-organisationen för landsbygdsutveckling (Elard)
- Europeiska markägarorganisationen (ELO)
- Europeiska initiativet för jordbruksforskning (Euragri)
- Eurocommerce: detalj- och grossisthandelssektorn
- Eurogroup for Animals
- Europeiska bioindustriföreningen (EuropaBio)
- Euroseeds
- Europeiska matbanksförbundet (Feba)
- Fertilizers Europe
- FoodDrinkEurope
- Food Services Europe (FSE)
- Europeiska arbetsgivarorganisationer inom jordbruket (Geopa)
- Greenpeace Europe
- Ifoam Organics Europe – ekologiska lantbrukare i Europa
- Rural Youth Europe
- Slow Food
- Wageningens universitet (Nederländerna)
Vad går dialogen ut på?
Dialogen ska bidra till en gemensam förståelse för EU:s framtida jordbruks- och livsmedelssystem och gäller följande utmaningar och möjligheter:
- Hur kan vi skapa bättre framtidsutsikter för bönderna och landsbygden och garantera en skälig levnadsstandard?
- Hur kan vi stödja jordbruket inom planetens och ekosystemens gränser?
- Hur kan vi bättre utnyttja de enorma möjligheter som kunskap och teknisk innovation erbjuder?
- Hur kan vi främja en ljus och livskraftig framtid för EU:s livsmedelsbransch i den globala konkurrensen?
Dialogen är ett sätt för bönder och andra viktiga aktörer från hela livsmedelskedjan att framföra sina synpunkter, ambitioner, farhågor och lösningar så att vi kan hitta en gemensam grund för EU:s jordbruk och matproduktion för framtiden.
Lyssna på det senaste avsnittet av podden #FoodForEurope.
Professor Peter Strohschneider som leder jordbruksdialogen förklarar
- målet med diskussionerna
- de olika etapperna
- framtida utmaningar.
Den 11–12 mars hölls det andra mötet i Bryssel inom den strategiska dialogen för EU:s jordbruk i framtiden. Dialogen startade den 25 januari 2024 på initiativ av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och är i full gång med 29 medverkande organisationer under ledning av professor Peter Strohschneider.
Vad gör EU för jordbruket?
EU-kommissionen har redan lanserat ett nytt femårigt stödsystem i form av en ny gemensam jordbrukspolitik med en budget på 300 miljarder euro. Politiken omfattar bland annat starkare incitament att hjälpa bönderna att införa mer hållbara och resilienta jordbruksmetoder. Bönderna ska till exempel få en högre ersättning om de också lagrar koldioxid.
Genom sina strategiska planer för jordbrukspolitiken styr EU-länderna pengarna till dem som har störst behov. Bland annat kommer mer än 10 procent av gårdsstödet, det vill säga 4 miljarder euro per år, att omfördelas till mindre jordbruksföretag. Krisstödet vid naturkatastrofer och prischocker har också höjts.
Bara under 2023 betalade EU ut över 500 miljoner euro i exceptionellt stöd till de bönder som drabbats hårdast av olika kriser.
Som svar på böndernas farhågor har kommissionen föreslagit olika sätt att minska deras administrativa börda. Man vill också stärka deras ställning i livsmedelskedjan och förbättra skyddet mot otillbörliga handelsmetoder. Kommissionen har skickat ut en enkät där bönder och mindre leverantörer i hela livsmedelskedjan kan berätta om sina erfarenheter av otillbörliga handelsmetoder och inlett ett samråd om hur vi kan förenkla vissa regler och förfaranden för bönderna.